Bakgrund: En moder som lider av post partum depression har svÄrare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och kÀnslomÀssiga utveckling kan dÄ hÀmmas. Det Àr viktigt att tidigt upptÀcka dessa mödrar för att pÄ sÄ vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan lÀnderna Italien och Frankrike med avseende pÄ deras övervÀganden kring att skaffa barn med speciellt fokus pÄ moderns anstÀllning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer.Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit övervÀganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien Àr kön, nationalitet, Älder, civilstÄnd och antal barn.Resultaten ger stöd Ät McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan lÀnderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan lÀnderna Italien och Frankrike med avseende pÄ deras övervÀganden kring att skaffa barn med speciellt fokus pÄ moderns anstÀllning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer.Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit övervÀganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien Àr kön, nationalitet, Älder, civilstÄnd och antal barn.Resultaten ger stöd Ät McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan lÀnderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation.

Under graviditet och postpartum genomgÄr kvinnans kropp omfattande fysiologiska förÀndringar och en restriktiv syn pÄ trÀning har förkommit. Gravida rekommenderas att följa samma trÀningsrekommendationer vid okomplicerade graviditeter som övriga befolkningen. Det finns inte rekommendationer för postpartumtrÀning.Syftet med studien var att undersöka vilka resultat trÀning ger under graviditetens olika faser samt postpartum. En systematisk litteraturöversikt genomfördes i de tre databaserna Pubmed, Cinahl och Pedro med sökorden; pregnancy, exercise, pregnancy outcome och postpartum period. 137 artiklar identifierades varav 20 artiklar var relevanta och 12 inkluderades.

Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av postpartum depression, Ă€ven kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom tvĂ„ mĂ„nader efter förlossningen. Postpartum depression pĂ„verkar moderns sjĂ€lvbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet.Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med postpartum depression.Metod: Studien Ă€r baserad pĂ„ sex sjĂ€lvbiografier och Ă€r genomförd utifrĂ„n en kvalitativ ansats dĂ€r resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant kĂ€nsla, FörvĂ€ntningarna pĂ„ moderskapet uppfylldes inte, En frĂ€mling för sig sjĂ€lv fĂ„ngad i negativa tankar, NĂ€r bĂ€garen rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd Ă€r att mödrarna kĂ€nner stor besvikelse över att förvĂ€ntningarna pĂ„ postpartum perioden inte överensstĂ€mmer med verkligheten samt oförstĂ„else över sina negativa tankar som överrumplade dem.Slutsats(er): Resultatet pĂ„visar att postpartum depression mĂ„ste synligöras bĂ€ttre för att fler mödrar som drabbats ska vĂ„ga söka hjĂ€lp. En bredare kunskap inom vĂ„rden kan möjliggöra att postpartum depression uppmĂ€rksammas bĂ€ttre.  Även allmĂ€nsjuksköterskor bör lĂ€ra sig att uppmĂ€rksamma sjukdomen för att kunna fĂ„nga upp dessa mödrar i ett tidigt skede..

Natten Àr dagens mor och Kaos Àr granne med Gud Àr tvÄ dramer skrivna av Lars Norén. I min uppsats har jag koncentrerat mig pÄ relationerna mellan familjemedlemmarna. En familj med ambivalenta förhÄllande till varandra vars kÀrlekslÀngtan, rÀdsla, svartsjuka och beroende kulminerar i ett kaos nÀr hela familjen möts för sista gÄngen. En familj fÀr moderns kÀnslomÀssiga frÄnvaro har prÀglat hela familjen..

AbstraktBakgrund: Med tanke pÄ den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation vÀrlden över Àr det angelÀget att studera detta Àmne. Förhoppningarna pÄ denna studie var att den skulle leda till en bÀttre individuell omvÄrdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod.Syfte: Att belysa olika faktorer som kan pÄverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvÄrdnad.Metod: En systematisk litteraturstudie, dÀr fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehÄllsanalys vÀxte tvÄ huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades Ätta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning.Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande Älder. MÄnga av dessa kvinnor kÀnde att de saknade bÄde stöd och information frÄn vÄrdgivarna.Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att sÀkra detta Àr omvÄrdnadsdokumentation en grundlÀggande del i vÄrdarbetet.

SammanfattningBakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedÄtgÄende trend i amningsstatistiken i Sverige. Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus pÄ det första halvÄret.Metod: DÄ syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkÀt bestÄende av tvÄ delar; 1) nÄgra korta frÄgor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen frÄga dÀr informanterna ombads att berÀtta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns Àtande. BerÀttelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehÄlls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien.Resultat: UtgÄngspunkten för majoriteten av mödrarna, bÄde under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De sÄg amning som en sjÀlvklarhet, ett förstahandsval och det bÀsta alternativet för barnet.

Bakgrund: Tidig hemgÄng innebÀr att mor och barn Äker hem 6-12 timmar efter förlossningen. En barnmorska gör hembesök hos familjen under första dagarna för att undersöka hur mor och barn mÄr. Syfte: Studiens syfte var att undersöka mödrars uppfattningar av vÄrd och stöd kring tidig hemgÄng efter förlossningen. Syftet var ocksÄ att undersöka personkaraktÀristika samt hur amningen upplevs hos denna grupp. Metod: En enkÀtstudie gjordes bland kvinnor som fött barn pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala under mars och april 2013 och gÄtt hem efter 6-12 timmar med vÄrd frÄn ?BB pÄ vÀg?.

Syftet med denna studie var att undersöka mödrars upplevelser av hur överföring mellan mor och dotter kan se ut gÀllande kroppsuppfattning och utseende, samt hur överföringen kunde pÄverkas genom medvetna val i mödrars eget förhÄllningssÀtt till sina kroppar. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhÄllningssÀtt till den egna kroppen i relation till kost och motion pÄverkade döttrarnas Àtbeteende. De teoretiska utgÄngspunkterna var Bowlbys teorier kring anknytning, Meads den generaliserade och signifikante andre, Bourdieus begrepp hexis samt Chodorows teorier om modersfunktionen. Fem intervjuer med mödrar, i Äldern 35-45 Är genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in för att senare transkriberas.

FörhÄllandet mellan man och kvinna Àr pÄ mÄnga sÀtt lÄst vid normativa förhÄllningsregler bundet till könsroller. FörÀldraledigheten Àr Àn i dag, trots stora förÀndringar mot ett jÀmstÀllt samhÀlle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av förÀldraledigheten medan mannen arbetar. FörhÄllandena gÄr mot förÀndring men denna förÀndring sker lÄngsamt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar hur förÀldrar vÀljer att dela upp förÀldraledigheten mellan sig.

Forskning kring moderns upplevelse av förlossningen Àr vÀl tÀckt men faderns upplevelse Àr ett inte lika utforskat omrÄde. Idag nÀrvarar fadern i stor utstrÀckning vid förlossningen vilket vÀcker behovet av att identifiera och beskriva hans upplevelser eftersom dessa utöver fadern Àven pÄverkar modern, barnet och familjen som helhet.Syftet med denna studie var att belysa faderns upplevelse av förlossningen.Studiens metod var systematisk litteraturstudie med sökningar utförda i databaserna Cinahl, PsycINFO, Science Direct och PubMed/Medline under Ären 2003-2008. Sammanlagt inkluderades sju artiklar vilka granskades och kvalitetsbedömdes utifrÄn granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet i artiklarna kodades, kategoriserades och sammanstÀlldes för att sedan nedskrivas under den slutgiltiga rubriken ?faderns upplevelse av kontroll? med subkategorierna: ?innebörden av förlossningsrelaterad rÀdsla hos fadern?, ?faderns upplevelse av delaktighet under förlossningen? samt ?faderns helhetsupplevelse av förlossningen?.Resultatet visade att fadern upplevde mycket rÀdsla relaterat till förlossningen och rÀdslan berörde frÀmst partnerns och/eller barnets liv och hÀlsa.

Bakgrund: Varje kvart drabbas nÄgon av en hjÀrtinfarkt och varje timme dör nÄgon i Sverige. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr en stark kÀnslomÀssig upplevelse. Oro och nedstÀmdhet Àr en vanlig reaktion som kan hÄlla i sig lÄngt efter hjÀrtinfarkten. Det finns fÄ studier gjorda pÄ mÀns upplevelser i efterförloppet av en hjÀrtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mÀns upplevelser i efterförloppet av en hjÀrtinfarkt.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga Àr politiskt?, satte konstnÀren Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För mÄnga kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bÀsta för att, via konsten, frigöra sig frÄn sociala roller och nedÀrvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvÄning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes rÄmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rÀdslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade vÀg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar pÄ vattnet efter att Post-Partum Document premiÀrvisades i London Är 1976.

Enligt en enkÀtundersökning upplevde de flesta japanska mödrarna Àngslan för att deras barn eventuellt skulle utsÀttas för grova vÄldsbrott trots liten risk. Begreppet anknytning och ?indulgent dependency? amae togs upp i föreliggande studie för att se om detta fe-nomen observerades generellt hos japanska mödrar. I föreliggande studie undersöktes fenomenet med en enkÀt för att se om barnaÄlder och typ av mödrars sysselsÀttning pÄ-verkade graden av Àngslan. Totalt 46 japanska mödrar med antingen ett 5 Ärigt eller ett 11 Ärigt barn deltog i undersökningen.